Förväntningar!
Jag är mästare på att bygga upp förväntningar och bilder hur saker ska vara och hur det ska bli. Blir det då inte så blir jag besviken.
Igår skulle jag och Lasse ha det lite mysigt eftersom det var vår första lediga helg på ett tag.“-Vad ska vi äta ikväll?”“-Vi tar något lätt men gott!”Sagt och gjort ut på nätet och leta.Blåmusslor! Kokta i vin och grädde! Mums! Lätt, Nyttigt och något vi inte gör varje dag!

Handlar, köper vin, in med det goda vinet att dricka i kylen, igång med maten.Visst fan vi måste duka!“-LASSE! Vill du duka? Gör det nu lite mysigt! Men det kan väl inte vara så svårt!” (Allt detta hade jag klart i huvudet!)
“-Va är Hannes hemma? Skulle inte han äta hos Pappa?”Fram med en tallrik till.
Musslorna kokar upp med vin, sharlottenlök, vitlök. I med grädde och smör kokar ihop så fint.“-Men satan va musslorna är stora! Ska de vara sååå stora?”
Upp med maten på tallriken. Mmmmm, luktar ljuvligt. Tar min första mussla….“-Är de inte lite sega?”“-Smakar de inte mycket hav?”“-Jäkla va stora de är, de är ju alltid små!”
Mina förväntningar hade förbytts i någon form av besvikelse.Dukningen va inte som jag tänkt, de djupa samtalen över vitt vin (som åxå var för varmt!)  förvandlades till frågor om hur smakade det egentligen?Sammanfattningen är att det smakade som att tugga på ett öga (tror jag) som smakade havsvatten!Jag doppade mitt bröd i och började se fram emot desserten
Ikväll blir det oxfile för att mysa en sista helgkväll innan Adam försvinner ut i stora världen!Det kan väl inte misslyckas……….eller!?
Kramar till er alla